Innehållsförteckning
Franska revolutionen
Allmänna ständer
Historia>> Franska revolutionenGeneralstaterna var Frankrikes lagstiftande organ fram till franska revolutionen. Kungen kallade till ett möte med generalstaterna när han ville ha deras råd i vissa frågor. Generalstaterna sammanträdde inte regelbundet och hade ingen verklig makt.
Se även: Fjäril: Lär dig mer om den flygande insektenGeneralständernas möte 1789
av Isidore-Stanislaus Helman (1743-1806)
och Charles Monnet (1732-1808) Vad var de franska ständerna?
Generalstaterna bestod av olika grupper av människor som kallades "ständer". Ständerna var viktiga sociala grupper i det gamla Frankrikes kultur. Vilket stånd du tillhörde hade stor betydelse för din sociala status och din livskvalitet.
- Första ståndet - Första ståndet bestod av prästerskapet. Det var personer som arbetade för kyrkan, bland annat präster, munkar, biskopar och nunnor. Detta var det minsta ståndet när det gäller befolkningen.
- Andra ståndet - Andra ståndet var den franska adeln, som innehade de flesta av de höga ämbetena i landet, fick särskilda privilegier och behövde inte betala de flesta skatter.
- Tredje ståndet - Resten av befolkningen (cirka 98 % av befolkningen) tillhörde det tredje ståndet. Dessa människor var bönder, hantverkare och arbetare i landet. De betalade skatter, bland annat gabelle (en skatt på salt) och corvee (de var tvungna att arbeta ett visst antal dagar gratis för den lokala herren eller kungen varje år).
År 1789 sammankallade kung Ludvig XVI generalständerna till ett möte. Det var det första mötet med generalständerna sedan 1614. Han kallade till mötet eftersom den franska regeringen hade ekonomiska problem.
Hur röstade de?
En av de första frågorna som togs upp vid generalstaterna var hur de skulle rösta. Kungen sa att varje stånd skulle rösta som en grupp (varje stånd skulle få en röst). Medlemmarna i det tredje ståndet gillade inte detta. Det innebar att de alltid kunde bli överröstade av de mycket mindre första och andra stånden. De ville att omröstningen skulle baseras på antalet medlemmar.
Se även: Lacrosse: Lär dig allt om sporten Lacrosse.Den tredje statsmakten förklarar nationalförsamlingen
Efter att ha diskuterat hur de skulle rösta i flera dagar började det tredje ståndet ta saken i egna händer. De möttes på egen hand och bjöd in medlemmar från de andra stånden att ansluta sig till dem. Den 13 juni 1789 förklarade det tredje ståndet sig självt som "nationalförsamling". De skulle börja stifta sina egna lagar och styra landet.
Tennisbanans ed
av Jacques-Louis David Eid på tennisbanan
Kung Ludvig XVI godkände inte nationalförsamlingens bildande eller agerande. Han beordrade att byggnaden där nationalförsamlingen sammanträdde (Salle des Etats) skulle stängas. Nationalförsamlingen lät sig dock inte förnekas. De träffades på en lokal tennisbana (kallad Jeu de Paume). På tennisbanan svor medlemmarna en ed om att fortsätta att sammanträda tills kungen erkände dem som enlegitimt regeringsorgan.
Intressanta fakta om generalstaterna
- Kungen tog också råd från "Assembly of Notables", en grupp av högt uppsatta adelsmän.
- I Frankrike 1789 fanns det cirka 100 000 medlemmar av det första ståndet, 400 000 medlemmar av det andra ståndet och cirka 27 miljoner medlemmar av det tredje ståndet.
- Vissa medlemmar av det första ståndet (prästerskapet) var vanliga medborgare innan de blev präster. Många av dem ställde sig på samma sida som det tredje ståndet.
- Det var mycket sällsynt att en person kunde avancera från det tredje ståndet (vanlig medborgare) till det andra ståndet (adlig).
- Representanterna för varje stånd vid ständernas generalförsamling valdes av folket från deras stånd.
Ta en frågesport med tio frågor om den här sidan.
Din webbläsare stöder inte ljudelementet.
Mer om den franska revolutionen:
Tidslinje och händelser |
Tidslinje för den franska revolutionen
Orsakerna till den franska revolutionen
Allmänna ständer
Nationalförsamlingen
Stormningen av Bastiljen
Kvinnornas marsch mot Versailles
Skräckväldet
Katalog
Berömda personer under den franska revolutionen
Marie Antoinette
Napoleon Bonaparte
Markis de Lafayette
Maximilien Robespierre
Övriga
Jakobiner
Symboler för den franska revolutionen
Ordlista och termer
Citerade verk
Historia>> Franska revolutionen